Karpniki En tillflykt mellan skogar och sjöar

Mellan Poznań och Östersjön, någonstans mitt i tallskogarna vid kanten av en sjö, ligger en vacker stuga omgiven av några uthus: välkommen till "Karpniki", hos herr och fru Sloniewski.

Fru Barbara Sloniewska var lärare i miljöskydd vid den tekniska gymnasieskolan i Gniezno. Hon är förfinad och bildad, mycket noga med att allt ska gå så bra som möjligt och alltid mycket vänlig. År 1994 beslutade hon och hennes man att ge sig in i landsbygdsturismen genom att bygga en magnifik stuga med plats för ett tiotal personer med helpension, med lokala råvaror eller från hennes trädgård som ligger precis mittemot vårt rum.

De flesta av hennes gäster är polacker och kommer för att fiska, plocka svamp, vandra eller bara för att ladda batterierna. Måltiderna intas vid ett gemensamt middagsbord (table d'hôtes) i en avslappnad atmosfär. Inredningen är sober och kontakten är direkt, som om vi vore vänner och inte kunder.

Jag har lite svårt att delta i samtalet eftersom min polska begränsar sig till några vanliga ord som dziekuje, dzien dobry, do widzenia, dobranoc, jak sie panienka czuje och slutligen smacznego. Agnieszka, som talar en nästan perfekt franska med en liten slavisk accent, översätter ibland några meningar för mig så att jag kan hänga med i samtalet, men herregud vad polska är komplicerat för en belgisk-fransk-grek!

Värdinnans 65 år hindrar henne inte från att ha framtidsplaner för sitt "dom goscinny" (pensionat): utbyggnad av matsalen, nya rum, iordningställande av fina boxar för hästarna, etc. Hon säger att hennes pensionat är lite dyrt för regionen; priserna verkar dock mycket rimliga med tanke på de mycket rikliga måltiderna och den underbara miljön. De tyska grannarna, som har en mycket högre köpkraft, kommer mycket ofta på helgerna; de betalar alltid kontant men pratar inte mer polska än vad jag gör.

I utbyte mot vår vistelse här kommer hennes dotter och hennes man att besöka oss nästa år. Under tiden kan jag tack vare min bärbara dator visa henne bilder från L'Etoile och dess omgivningar. Ett Frankrike som verkade väldigt avlägset för bara några år sedan, men som, tack vare inträdet i Europeiska unionen, känns närmare och mer attraktivt eftersom det numera är en del av samma gemenskap.

Vädret är strålande, som varje gång jag är i Polen. Vinden blåser och är kall, till och med isande: kommer den från Sibirien? Naturen är fortfarande bevarad här, det kryllar av fisk i sjöarna och i skogarna råder en tystnad som får en att vilja ta en lång siesta. I dessa enorma tall- och björkskogar har mer än en svampplockare gått vilse; en utbredning på 60 000 kvadratkilometer skog med, då och då, en väg för skogshuggare och de få isolerade invånarna som de i "Karpniki". Herr Bogdan Sloniewski kom för övrigt och hämtade oss i den lilla byn Kwiejce. Sedan, via en omarkerad skogsväg, nådde vi deras fridfulla oas.

Imorgon bitti måste jag för övrigt gå upp tidigt för att följa med två fiskare från Gliwice i södra landet. De kommer hit varje år och har sina vanor. De är affärsmän som verkar vara framgångsrika och som här återfinner doften av sina rötter och några stunder av lugn med sina damer.

Järnbåten är inte lätt att styra; strömmen mot den lilla halvöppna slussen och en lång pinne som enda framdrivningsmedel tröttar ut vår stadsfiskare som kämpar för att komma ut på öppet vatten. Fiske har aldrig varit min grej, men jag måste erkänna att jag här och i så gott sällskap, för att inte tala om denna nya soliga höstdag, verkligen njuter av att dras in i deras paradis.

Duvorna kuttrar, hundarna är lugna och hästarna betar i hagen. Polen verkar vila upp sig från de långa, svåra åren i sin historia. Den lilla butiken i byn är fortfarande ett vittne från kommunisttiden, då man köade för att till slut få dela på två bananer och lite bröd av dålig kvalitet. "Ja, i Polen kan vi nu andas!" säger Agnieszka till mig, fast hon bara är 26 år. Man kan se och tänka längre än bara till samma dag, eller i bästa fall morgondagen...

Det är andra gången jag kommer till detta vackra land och jag trivs här; människorna är välkomnande och spontana, de har drivkraft! Europeiska gemenskapen blev rikare den 1 maj 2004!

Karpniki, Rum och måltider (Dom Goscinny), Barbara & Bogdan Sloniewski, Kwiejce 35, Chełst - Karta