Rocking Tree Ranch Norr om Yellowstone
Bara att underhålla stängslen kräver en heltidsanställd; och för att samla ihop, sköta om och dessutom förbereda de 50 hästarna för de storstadscowboys som kommer hit, behövs två man. Man erbjuder även helpension, kvällar runt lägerelden med countryband, utflykter för att handla i Big Timber, etc.
Mary är mycket upptagen under säsongen med sina 12 anställda. Som hon själv säger: "Jag är på gränsen till att anställa någon bara för att leda mitt team." Men nu är det lugnt; i går tog vi ner vår tipi och gjorde en sista översyn av stängslen för att vara säkra på att vintern avlöper väl.
Det var i grevens tid, för i morse överraskades vi av snö, vi som hade tänkt åka till Bozeman, den största staden i trakten. Vi stannar hellre i vårt "Bunk-House" än riskerar att kana av vägen, något jag varit med om i de kanadensiska Klippiga bergen. Min hyrbil har inte mycket gemensamt med de rejäla pickup-bilarna här; försiktighet rekommenderas!
Mary arbetade tidigare inom mjukvarubranschen och hade turen att sälja sitt företag 1998, innan IT-bubblan sprack. Hon hade förmågan att lägga om sitt liv i tid. Utan att tveka alltför mycket investerade hon allt i denna ranch i södra Montana och satte igång med arbetet.
Grannar och väninnor emellan stöttar man varandra och bjuder in till fest, som nu på Marys födelsedag. Vi var med på festen i går kväll och jag slogs återigen av matens höga kvalitet; allt var utsökt! En mycket trevlig kväll omgiven av charmiga och omtänksamma människor. Värmen från den öppna spisen, en drink, lite pianospel och flaskor med gott vin fick oss snabbt att glömma den kalla blåsten utanför.
Under de senaste två åren har Mary lagt ner hela sin själ i ranchen. Trots alla sina ansträngningar var hon nära att förlora allt förra året i en gigantisk skogsbrand. Den hejdades bara en engelsk mil härifrån, tack vare att vinden vände och pressade tillbaka faran. Spåren i landskapet är fortfarande synliga och ger en kalla kårar längs ryggraden...
Hon bor ensam med sin son Lee mitt i detta vidsträckta landskap, med blicken vänd mot bergen i Yellowstone National Park; hon har precis tagit sina första steg i den vilda Västern. Som ryttare sedan barnsben har Mary dock alltid älskat hästar.
Med sann pionjärsanda klagar Mary aldrig. Hennes son Lee är också tuff; trots att han bara är 10 år har han redan kroppsbyggnaden hos en framtida ledare beredd att ta ansvar. Han lyssnar, talar inte i onödan, men har den där stillsamma styrkan som är så typisk här.
På ranchen finns alla bekvämligheter och lika mycket utrymme som i en liten by. Helt isolerat från omvärlden består Rocking Tree Ranch av en fantastisk trälada, en stor hage där några hästar – inklusive en nervös hingst – delar på ett enormt höförråd, tre gäststugor i countrystil, Marys hus och huvudbyggnaden. Där finns ett fantastiskt, toppmodernt kök i rostfritt stål, utrustat för att utspisa ett femtiotal personer.
Det finns också en maskinhall med jordbruksredskap och äldre terrängbilar som enbart används för att ta sig runt på ägorna, kontrollera stängsel eller leta efter en bortsprungen kalv. Längre ner, nära floden, står en tipi intill en stor eldstad där man grillar 350 grams biffar tillsammans med stora bakpotatisar inslagna i folie.
I går kväll åkte vi in till stan för att äta middag på "Grand Hotel" i Big Timber. Det är en byggnad med 30-talsarkitektur, ett tiotal rum, en bar och en stor matsal där man njuter av att servera de allra bästa vinerna från Kalifornien: Merlot, Cabernet Sauvignon och Syrah.
Det vilar en oföränderlig atmosfär över detta stora hotell, precis som i baren som hängt med sedan guldruschens dagar. I baren dricker man öl och skrattar; i den stora matsalen dricker man vin och för djupa samtal... Jag var nästan lite avundsjuk på baren, där det var mer liv och rörelse.
Vi var där tillsammans med Marys föräldrar. De bor på östkusten i Pennsylvania, nära Pittsburgh, och kommer två gånger om året för att hälsa på sin dotter och sitt barnbarn (en resa på närmare 500 mil som de, trots sina 70 år, avverkar på fyra dagar och tre nätter).
I stadens centrum ligger huvudgatan där allt händer; bilarna parkerade på rad, handelskammaren, biblioteket, den kinesiska restaurangen, den gamla bensinstationen och järnaffären där man hittar allt som krävs för att hålla en ranch igång.
Den stora butiken "Little Timber Quilts" ser ut precis som förr i tiden; högt i tak, en massiv köpmansdisk och en stege som rullar längs träskåpen där tyger i alla upptänkliga storlekar och färger trängs. Vi befinner oss i lapptäckenas rike. Damerna samlas här flera gånger i veckan för att utbyta tekniker. De bjöd in oss på kaffe och kakor för att fira butikens tvåårsjubileum.
Där finns också motellet "Lazy J" där Robert Redford spelade in scener till kärlekshistorien i filmen "Mannen som kunde tala med hästar". Aneta är helt betagen; hon älskar Robert, hans blåa ögon och hans blonda hår.
Slutligen finns den lilla frisersalongen, som ligger lite lustigt i en ensam stuga på en ödetomt en bit ifrån de andra affärerna. Det är säkert hit traktens cowboys går för att få sina vilda manar klippta innan de återvänder till lugnet på de vidsträckta prärierna. Man ser dem stega in i butikerna med en direkt, spontan fysisk styrka. Rejäla karlar som påminner mig om guldgrävarna jag arbetade med i norra Kalifornien (Redwood Forest).
Rocking Tree Ranch, Big Timber, Montana, USA - Karta 
