Google Maps - Google Earth - GPX

Avstånd: 59,4 km. Maximal höjd: 1475 m. Minimal höjd: 710 m. Cumulativ höjdskillnad: 1193 m.
IGN-kartor: Mende (2638E). La Bastide-Puylaurent (2738E). Le Bleymard (2738O). Mont Lozère Florac PN des Cévennes (2739OT). Largentière la Bastide-Puylaurent Vivarais Cévenol (2838OT).

Skriv ut rutten

I sydväst om Chasseradès reste sig slottet Mirandol, vars namn tydligt indikerar den vida utsikten. Det var säte för en viktig herraväldet (en av de tolv herravälden eller adelsformerna i Gévaudan). Under romansk tid ägdes det av "den gamla riddarskapet av Naves". Guillaume de Naves var 1207 betrodd av La Garde Guérin. Guérin de Naves, herre av Mirandol, var vittne 1267 till en hyllning som gavs till Guigues, baron av Tournel. Lite längre västerut, via den asfalterade lilla vägen markerad med granitkors, når vi Saint Frézal d'Albuges.Tåget som förbinder Mende med La Bastide-Puylaurent via Allenc och Belvezet stannar fortfarande vid den lilla stationen som ligger cirka 1 km från Chasseradès. Linjen blockeras ofta av snödrivor på vintern, så vi har fått bygga skyddande tunnlar. Det är ett utmärkt, billigt transportmedel, mycket trevligt och unikt i Frankrike. Du kan också ta med din cykel på tåget. För att stoppa det måste du signalera din närvaro på plattformen med en stor handgest. Viadukten Mirandol är mycket imponerande; den överblickar Chassezac-floden som redan tar formen av en liten canyon och längre fram mot La Garde-Guérin kommer att förvandlas till imponerande raviner. (Se Gorges du Chassezac). Chassezac har sin källa på Moure de la Gardille, precis som Allier (vattenavskiljande linje).

Mende-museet Mende äger en etsning ritad av Romanet 1780. Teckningen föreställer en man i sextioårsåldern. Hans hår är grått och lockigt, i stil med Ludvig XVI. Hans panna är bred och auktoritär, med en rak blick; allt bidrar till att ge tecken på en stark personlighet. I botten av porträttet har konstnären återgivit ett vapen som representerar ett träd, mer specifikt en päronträd (på patois: périé) på ett gyllene fält. Det är vapnet som Pérrier Guillaume valde när han blev adlad, runt 1745, och blev sedan den sista herren av Lestampe och lite senare den sista att bära titeln baron av Mirandol. På den nedre kanten av tavlan står följande vers, som om den inte var överdrivet smickrande, skulle vara en vacker hyllning: "Bra far, bra släkting, bra medborgare, bra herre. Ha, vad som är sällsynt. Bra vänner och veta att vara det." Efter två hundra år, den lilla byn Lestampe, gömd i en kalkstensvecka av Goulet, trots tidens påverkan, revolutionerna och plundringarna, behåller fortfarande det som man fortsätter att kalla "slottet". I själva verket är det bara en del av det som var den storslagna bostad som dokumenten från Lozères, Gard, det stora seminariet i Mende och hos flera privatpersoner i Chasseradès talar om.

Bleymard, beläget vid avtagsvägen från Mende till Villefort, vid foten av Mont Lozère och på över 1000 m höjd, är en av de lugnaste huvudorterna i Lozère och kanske den mest avskalade från världsligt liv eller nöjen. Dess lugn störs knappt på vintern, på söndagar, av skidåkarna som knappt stannar där, utan föredrar dess förort där de lockas av värdshuset La Remise, som ligger vid den stora vägen. Det var inte alltid så. På sextonde århundradet var Bleymard en viktig rastplats längs vägen från Mende till Vivarais, nära passet som man korsade genom Mont Lozère. Ett dokument från 1567 lär oss att byn hade många invånare, "både litterära personer av kvalitet och hantverkare och andra av låg kvalitet och ställning". Runt Sabran, herrarna av Alpiers och magistrater, var flera förvaltare av Gévaudan som verkar ha bott i Bleymard när deras uppdrag inte höll dem kvar någon annanstans, graviterade flera släktningar eller vänner som bildade en embryon av samhälle. Tonen måste ha varit allvarlig, som det anstår folk som för det mesta är från rättsväsendet. Men det är ingen tvekan om att de frekventa besöken och uppehållen av trupper, som dokumenten klagar över, bidrog till att ändra tonen under religionskrigen.

Mende, huvudstad i Gévaudan. Säte sedan tionde århundradet av biskopsdömet Mimatensis som skapades efter avsättningen av det i Javols. Den nuvarande staden grundades på femte århundradet över gravplatsen av helige Privat, vid sidan av Lot. Mende är huvudstad i Lozère. Staden ligger precis i centrum av departementet. På mindre än ett sekel, medan Lozère förlorade femtio procent av sin befolkning, såg huvudorten sin öka från 8000 till 12000 själar. Denna ökning skedde på bekostnad av byarna i regionen. Mende korsas av Lot, som har sin källa i närheten av Bleymard, och denna flod delar inte bara staden i två, utan nästan hela departementet. Lot tillför en relativ rikedom till de kommuner den korsar och hela dess dal är ganska fruktbar.