Cykeltur på 95,7 km i La Bastide-Puylaurent

Avstånd: 95,7 km. Maximal höjd: 1275 m. Lägsta höjd: 489 m. Total stigning: 878 m.
IGN-kartor: Langeac (2635E). Saugues (2636E). Grandrieu (2737O). La Bastide-Puylaurent (2738E). Le Bleymard (2738O). Largentière La Bastide-Puylaurent Vivarais Cévenol (2838OT).

Skriv ut rutten - Cykeluthyrning

Langeac, en charmig liten stad i södra Auvergne, är rik på både historia och traditioner. Staden stoltserar med ett anmärkningsvärt arkitektoniskt arv, däribland en gotisk kyrka med inslag från 1100- till 1500-talet samt vackra gamla stenhus. Langeac var en av Auvergnes "tretton goda städer" och var på sin tid stolt representerad vid provinsens generalförsamling; staden hedrades dessutom med ett besök av markisen av Lafayette år 1786. Varje sommar livas staden upp av traditionella festligheter, såsom Saint-Gals fest och evenemanget "Belle Journée" som hyllar friheten. Jacquemard-museet, vackert inrymt i en byggnad från 1500-talet, presenterar den fascinerande historien om de hantverk och yrken som har format staden genom tiderna, och den pittoreska veckomarknaden sprider ständigt liv i stadens charmiga centrum. Langeac utmärker sig idag även genom sina moderna industrier (inom trä, plast och livsmedel) samt sin starka dragningskraft för turister. Belägen mitt i Allier-dalen är staden en idealisk plats för alla naturälskare och äventyrslystna vandrare. Klostret Sainte-Catherine-de-Sienne i trakten grundades 1623 av syster Agnès de Jésus, en framstående dominikannunna och andlig ledare som kom att inspirera många andras kallelser. Hon saligförklarades 1994, och hennes andliga arv lever starkt vidare i den lokala dominikanska gemenskapen. Floden Allier, som fridfullt rinner genom regionen, kantas ständigt av pittoreska och historiska platser. På sträckan från Châteauneuf-de-Randon till Langeac finner man vackra kyrkor, unika grottkyrkor och charmiga byar som Chilhac och Lavoûte-Chilhac – miljöer som genom århundraden har inspirerat såväl målare som trötta pilgrimer. Dessa platser erbjuder besökarna en unik blandning av vild, otämjd natur och djupt rotad lokal kultur, allt förgyllt av ett för regionen överraskande milt och behagligt klimat.

Margeride, ett vidsträckt, bergigt och lantligt område i Lozère, har lyckats bevara sin utpräglat traditionella karaktär och sin starka identitet trots sitt isolerade läge och regionens ofta bistra naturförhållanden. Detta särpräglade territorium har bibehållit en agropastoral livsstil (där jordbruk och boskapsskötsel samverkar) som är intimt organiserad kring små ensliga byar och delade marker. Man tillämpar fortfarande gamla gemensamma metoder för skogsbruk och sektionsbeten, vilka utnyttjas kollektivt av invånarna. Landskapet präglas av en vacker och varierad mosaik av uppodlad mark, grönskande ängar, djupa skogar och vidsträckta hedar, helt beroende på terrängens ständiga skiftningar. Historiskt sett har Margerides ekonomi vilat tungt på boskapsskötsel kombinerat med blygsamma grödor; åkrarna har av tradition varit små och uppdelade, och produktionen har i första hand varit avsedd för självförsörjning. Även om utvandringen från trakten stundtals varit betydande har den inte helt och hållet tömt regionen på folk. Födelsetalet har nämligen historiskt förblivit relativt högt, vilket på så vis har säkrat gårdarnas och de uråldriga traditionernas fortlevnad. Familjernas starka fäste vid sin egen mark har verkat konserverande på landskapet och drastiskt begränsat försäljningen av lokala egendomar, vilket i sin tur upprätthållit den historiska markstrukturen med ett utbrett småägande. Men även Margeride utvecklas, om än långsamt: mekanisering och specialisering inom jordbruket förändrar det lantliga landskapet gradvis, även om denna utveckling är betydligt mer dämpad här än i många andra regioner. En tilltagande återplantering av skog samt en märkbar utvidgning av ängsmarker på bekostnad av tidigare odlade grödor vittnar tydligt om en förenkling av det traditionella jordbruket. Att vissa forna gemenskapselement nu helt har försvunnit – såsom "systrarna" i Saugues som i svunna tider var en bärande pelare för det sociala bylivet – markerar den oundvikliga övergången från denna gamla, traditionella modell mot ett betydligt modernare samhälle.

Châteauneuf-de-Randon är en högt belägen historisk by vars anor kan spåras ända tillbaka till år 1227, då under det latinska namnet "Castrum Novum". Belägen i Margeride-regionen utvecklades byn till en mäktig fästning under inflytande av familjen de Randon. Den kom därefter att spela en högst strategisk och avgörande roll under hundraårskriget, inte minst under den beryktade belägringen ledd av den franske fältherren Bertrand Du Guesclin år 1380 – en belägring som tillika krävde hans liv. Under medeltiden blomstrade staden rejält och etablerades som en mycket viktig handelsplats. Dess makt och inflytande började emellertid avta under 1700-talet, i första hand på grund av den allt hårdare konkurrensen från andra närliggande städer i regionen. Idag stoltserar byn med ett synnerligen rikt kulturarv, däribland sin gamla medeltida borg och den vackra romanska kyrkan, som båda är noggrant bevarade och klassade som historiska monument. Tack vare sin exceptionellt skyddade naturliga miljö (klassad som ett så kallat ZNIEFF-område) attraherar byn idag besökare som söker vild, orörd natur och totalt lugn, vackert omgiven av storslagna berg och djupa skogar som hyser ett oerhört rikt och varierat djur- och växtliv. Châteauneuf-de-Randon har också en mycket intensiv jordbrukshistoria. Särskilt byns årliga boskapsmässor gjorde regionen vida känd i början av 1900-talet. I takt med befolkningsminskningen på landsbygden har dessvärre dessa forna mässor nu helt försvunnit. Idag hyser byn endast ett fåtal hundra bofasta invånare, vilket är en extremt kraftig minskning jämfört med de 1 502 invånare som fanns folkbokförda där år 1856. Det kommunala och sociala livet har länge präglats av olika byprojekt; ett exempel är uppförandet av den offentliga fontänen år 1929, ett beslut som vid tiden väckte en hel del debatt bland lokalbefolkningen. Byn står i dag som en viktig historisk minnesplats som alltjämt hedrar fältherren Du Guesclin med en stor bronsstaty, vilken restes till hans ära redan 1894. Byns samlade historia illustrerar på ett mycket påtagligt sätt de många prövningar och omvälvande omvandlingar som Frankrike och dess landsbygd har genomgått genom århundradena – en historia starkt präglad av blodiga konflikter, förändrad lokal ekonomi och ett osvikligt bevarande av ett ovärderligt kulturellt arv.